lördag 31 maj 2014

Gymnastik för hela slanten

Direkt från soft minisemester på Öland till gymnastikläger i Vänersborg. Liiiite skillnad. Från lugnet till..... ickelugnet. Nu är det ju inte så att yours truly gymnastiserar så värst mycket. Inte alls, om sanningen ska fram. Annat var det när jag var barn, då var det sommarkvällar fyllda med bryggor, handstående, hjulningar, och hitten o ditten. Det var Tiden Innan Alla Operationer. Några ryggingrepp, en handfull axeloperationer, armbåge, och diverse annan shit senare, var det kört. No more handstandlings, wheelnings, free-basing, etc. Men annars så
hade jag varit grym, tro mig : )

Dottern har tagit över mitt gymnastiserande. Fast på en helt annan level. Hon är awsome!!! Grym!!! Great!!! Duktig till tusen!!! Och jag? Vad gör jag, när dotter är i farten? Jag pluggar... Gör PowerPointPresentation. Jag sååå ogillar detta. Fortfarande. Men efter onsdag, då blir det gött : )

fredag 30 maj 2014

Borta och hemma

Tåg, tåg, tåg, det finns så mycket gott att säga om denna geniala uppfinning. Idag tillbringade jag återigen 4 timmar på tåget. Fantastiskt trevligt. Dottern hittade en role-model: en vacker kvinna, med många, långa, smala, flätor i sitt svarta hår. Knallröda!! På fingrarna satt de mest stora, fantasifulla och spännande ringar jag någonsin sett! Dottern häpnade. Jag med. Vi möttes vid toaletten. Kvinnan log rart mot dottern, dottern log om möjligt ännu rarare tillbaka, och fastnade med ögonen på kvinnans sjalett/scarf/huckle. Den var full av gnistrande stenar. Underbar. Dottern ville ha en likadan, det var hon tvärsäker på. Jag var beredd att hålla med - vill också ha... Men tror inte det passar mig, jag är för beige och blek hyn. Trots alla fröknarna. Dottern och kvinnan var båda vackert bruna. Jag blev lite avis. 
Sent och kort inlägg idag, please don't hit me bloggen. Blir bättre i morgon. Kanske....

torsdag 29 maj 2014

Limerick a la Öland

Hur sammanfattar man finfina dagar på Öland, med finfina föräldrarna, på bästa sätt? Men knappa 20 min. kvar till tolvslaget? Då tiden för att skicka iväg detta blogginlägg, liksom Askungens outfit, försvinner i intet? Ofta när jag vill ha nånting sagt blir det till en sångtext. Men jag kan ju inte gärna stämma upp i skön(?)sång här på bloggen! Istället pillrade jag ihop en liten limerick, igen, den tredje i mitt hela liv. Kommer snart. Måste bara återkoppla till mitt inlägg igår, men missuppfattade låttexter. Jag glömde nämligen min knäppaste. I alla år, fram till för nåt år sedan, förstod jag inte vad Aretha Franklin menade i låten "respect", trodde det var nonsens som hon bokstaverade. Och med tanke på att hon, i mina öron sjöng, "R. E. S. T. C. P. T" är det inte så konstigt. För vad betyder det? Nån som vet?
Hur som helst, här kommer limericken - och jag hann i tid i dag också ; )

Limerick: dagar på Öland
En mor och en far på Öland
får besök av sin dotter ibland.
Spelar yatzy och kubb,
käkar hemlagat krubb.
Och spanar efter snäppa och and!

onsdag 28 maj 2014

Vad gör älgarna?

Vem har inte missuppfattat sångtexter? Både svenska och engelska? De mest klassiska är ju psalmen "trygga räkan.." och julsången "räven överraskar grisen..." Själv har jag missuppfattat ett gäng, från reklamjinglar till ABBA. En favorit är den där reklamen för Blossa, ni vet, "b. l. o. s. s. a, glöggen heter Blossa". Där springer det ju runt massa gamla tomtar, vilket gjorde att jag i alla år trodde det var reklam för pensionärsförening. Dessutom, av någon konstig anledning, gjorde de reklam för socker samtidigt. Trodde jag. I mina öron sjöng de "P.R.O; S.S.A..."
En annan klassiker är i "mamma Mia", där jag alltid trott att de sjunger "blue, since the day we farted..." det ska nog vara "parted".
I den härliga Bob Marleylåten  "i shot the sheriff" fattade jag aldrig varför de sjöng om påskliljor,
"... but I didn't shoot no deffodil'. Ska ju såklart vara "deputy".
I låten "Shane Macgowen" missade jag totalt, och tyckte artisten, Hästpojken, sjöng "släng gitarren" istället för just "Shane MacGowen". Snacka om att missa målet.
Jag har fler exempel från mig själv, men stannar där. Så länge.

Dottern frågade mig igår vad "mustrerar" betyder. Jaa, det undrar jag också... Så jag försökte fråga om och om igen vad hon menar, dottern blev otålig "hör du inte? MUSTRERAR säger jag ju!!!"
 "Visst hör jag dig, älsklingsdotter, men jag vet inte vad du menar. När har du hört det"? frågar jag intresserat. Till svar fick jag "till exempel i låten - älgarna mustrerar" Då äntligen fattade vi varann, och jag berättade hur man gör när man demonstrerar. Dottern blev ivrig, detta ville hon minsann! Jag tog ett politiska parti som exempel, ett parti som vi starkt ogillar och tar avstånd ifrån. Beskrev hur man kunde skriva plakat och ropa ramsor. Dottern blev om möjligt ännu ivrigare, och kom på en del radda av kärnfulla och talande hejarop. De flesta var olika varianter av "Alla som vill får bo i Sverige".

I övrigt har det varit en toppendag, här på Öland. Det heter ju att Öland är "solens och vindarnas ö". Tyvärr hade Öland helt glömt bort det där med solen idag, men kompenserade med extra mycket blåst  istället. Ingen skada skedd, finns så mycket annat man kan göra än att njuta i/av solen: shoppa, spela spel, umgås, fika, mysa...sova..



tisdag 27 maj 2014

Att åka tåg genom Sverige...

Jag tycker många saker är fenomenalt bra uppfinningar, som jag ibland känner att jag missar. Eller glömmer bort. Det är allt möjligt, vänner; vykort; vattenkrig, som exempel. Och mycket annat som inte börjar på "V". Och, här är en av mina favoriter; att åka tåg!! Inte mellan Lindome och Mölndal, utan riktigt tåg. Flera-timmars-tåg-resor. Alltid på sommaren, gärna tidig morgon. Och fint väder. Så man kan sitta och titta ut över de vackra  Sverigevyerna. De blanka sjöarna, med de små gröna öarna. Jag har hittills åkt tåg tre gånger, som vuxen. Alltid i sällskap av dottern, 
Och det, mina vänner, är inget dåligt resesällskap!! Underbart go tjej att tåga med.
Jag brukar alltid fantisera om mina medpassagerare; vilka de är, vart de ska, med vem de är på väg, varför de åker tåg... Idag satt en man och pratade i sin mobil på upprörd franska. Han lät arg. Dottern fnissade lite nervöst - han lät ju verkligen arg. Dottern ville gå fram och titta på honom, men jag lyckade blåsa iväg det projektet!! Med på resan hade vi också Iris, dotterns besjälade, virkade docka. Hon tittade ut genom fönstret så snällt!
På en perrong, där tåget stannade till, satt en äldre man. Och stirrade på mig. Jag stirrade tillbaka. Ingen av oss vann. Tåget gled iväg, och vi hade kopplat ihop våra ögon!! Ingen av oss vek undan. Situationen fasade ut, och försvann.  Resten av tiden gottade mina ögon ner sig i den svenska försommarkvällen 

måndag 26 maj 2014

Easy come, easy go

Igår berättade jag ju om våra två nya räddningsobjekt i djurvärlden, som hamnade i min personliga kategori "äckliga-djur-jag-låtsas-gilla-inför-dottern-för-att-framstå-som-en-bra-mamma". De två nya, gröna larverna som jag hittade i min stackars hårt skadedjursdrabbade häck. Och nu menar jag buskhäck. Alltså, den häcken som är framför vårt hus, bestående av grenar och gröna blad!!! På sedvanligt vis stoppades de ju ner i en kakburk, med håligt lock. Grejen är den, att när jag tittade in där imorse hade de ju inte alls ätit upp varandra som jag hoppats. Tvärtom. De små bastarderna trivdes så gott, förutom att äta mycket löv och plutta ut mycket sk*t hade de ........ lagt massa äckliga, ljusbruna ägg!!! Blääääsch. Ofräscht, på nåt sätt. Dottern höll med, hon tyckte det blev lite väl mycket av det larviga. Så maken hällde ut dem på baksidan, i skogen. Men inte puppan, min gamla äpplelarvskompis. Den fick stanna kvar i kakburken. Vi hoppas den ska bli något alldeles extra, en vackert mystisk och sydeuropeisk fjäril. Äpplet var nämligen daterat från sydTyrolen, detta exotiska paradis : ~

I övrigt fajtas jag med Power point, min presentation. Tur nog har jag bra support här hemma, nämligen maken. Hyfsat med tålamod har han också, trots att jag gärna lägger större vikt vid animeringen av bilder än själva innehållet i pp:n. Men så är det, yours truly tycker det är viktigare att ett moln flyger in snyggt i bilden, än vad som står i molnet. Nåväl, det ska nog bli ordning på detta med, sa hon som tappade en ask nålar i en höstack!

söndag 25 maj 2014

Min knopp, min knopp...


Jag älskar min knopp. Alltså min rattknopp. Den är rund o fin o blank och bekväm att hålla i handen. Och så svänger bilen så lätt och käckt! Svängigt, liksom. Svängigt som en radiopopdänga. I l o v e it!!
Nu tänker ni som hängt med här ett tag: "men vad dillar hon om? Fk vägrade ju bistå med en rattknopp?" Jamenvisst, det är korrekt. Men tji fick Försäkringskassan, jag har en superstorasyster som tar vid där Fk fallererar. (Alltså, min storasyster är super. Jag har inte en superstor syster).
Tjusig va? Samma syrra har även förärat min bil, Sally, med följande varningsmärke. Hur jag klarat mig i alla år utan är ett av livets stora mysterier:
Om den sedan är så effektiv är en annan fråga, men Sally är iaf enligt lag en fisfri bil! Gott så.
I övrigt för jag en bitter och segdragen fajt mot alla eländes små larver, löss, svartmyror och diverse andra ovälkomna gäster i trädgården. Jag sprejar som en tok. På träd, på buskar, i jorden, i blommorna, överallt dyker de upp. Många önskar dottern vi ska ha till husdjur. Och efter att ha nekat sorkar, skogsmöss, vattensalamandrar, kopparorm mfl bostad, fick jag igår släppa in två stora, feta, gröna larver. De flyttade in i samma kakburk där min äpplelarv (se tidigare blogginlägg) softar i sin puppa. Tänkte de kunde äta upp varandra. Missberäkning från min sida. Shit.