...kvar. Sedan är de 100 blöggande dagarna till ända. Känner att jag fasat ut mig ett tag, ni vet, sådär som man gör innan man går på semester. Det blir liksom inget tryck i jobbet, inget krut i galoscherna, ingen olja i maskineriet. Ja, ni fattar hur jag menar. Oengagemanget är på topp helt enkelt. Ber om ursäkt för det, mina få men fina läsare av Sveriges mest olästa blogg. Aka blöggen.
På jobbet har jag snarare tre veckor än tre dagar kvar, men känner mig ändå redan på G att fasa ut mig. Skyller på vädret, och att jag varit iväg på olika sommarliknande saker. Att hänga i en gymnastikhall en helg kanske inte låter så somrigt, men det är det ändå på nåt vis. 26 grader i Dalarna förknippas kanske med desto mer sommarfeeling. Det var sagolikt vackert att susa fram genom ett försommarSverige i strålande sol med världens bästa svärmor bakom ratten.
Nu somnar jag, o ond o!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar