Och här - en sonett!

Jag har ju droppat lite poesifragment här på bloggen tidigare, haikus t.ex, och skrivit om den poesikurs jag går. Vilket är otroligt roligt, lärorikt, spännande, utmanande, utvecklande och lite till. Vet inte om min nyuppväckta förkärlek till sonetter har framgått, men då jag fick höra att sonetter en ganska svår form av diktande ville jag såklart ge mig i kast med en sonett. Sedermera blev det även en hel sonettkrans, men då den består av 15 sonetter är det inget min blogg får ta del av. Men den blev klar och jag blev nöjd både med sonettkransen och bedriften i sig. Som sagt, alla har vi våra böjelser. Mina består just nu av sonetter och ovanliga Polaroidkameror (har investerat i ett par stycken till....). Men här bjuder jag er, käraste bloggläsare, på min första sonett. Håll till godo.

En sonett någonstans mellan liv och död

De säger att jag är död

men död kan jag inte vara

jag vill tillhöra de levandes skara

min mun är blodfärgad röd

hudkostymen är blek och spröd

min tillvaro går ej att förklara

jag frågar men ingen vill svara

min passion har mist sin glöd

mitt liv är en oavslutad teaterakt

där jag irrar runt i en ständig jakt

efter vänner till sällskap och förtäring

det de säger om min stackars själ

är elakt förtal visst vill jag dig väl
men först låt mig tömma dig på näring.