Ja, det är en fråga jag funderat över sedan 1990, när Magnus Johansson skrev den underbara sången "Magdalena tog morgontåget till Katmandu". Har alltid närt en befängd dröm om att åka till Katmandu sedan dess. Har alltid velat åka till Katmandu, och helst då med ett morgontåg förstås. Och så blev drömmen verklighet! Fast med ett morgonflyg. 3 härliga veckor har vi varit här nu, men om några timmar är äventyret slut för denna gång... Sorg och saknad, och massa kärlek, känner jag inför att åka. Det är varit amazing!!! På 3 veckor i Sverige, säg exempelvis i mars, känns det inte som att det händer så mycket. Men efter 3 veckor i Nepal har jag lärt mig massor. Exempelvis:
1. Att det inte går något morgontåg till Katmandu. Inget annat tåg heller, för den delen.
2. Att det är genialiskt med trafikljus och övergångsställen! Finns inte här, en får korsa gatan efter bästa förmåga och be till gudarna att det går bra.
3. Att crawla med en arm (den andra är ju obrukbar, pga världens mest pajade axel). Funderar på Paralympicssatsning. Om sträckan 16 meter finns...
4. Att vara under vattnet!
5. Att simma under vattnet!! Här får all eloge gå till dottern, hon har lärt mig och tränat med mig i poolen på dagarna.
6. Att äta stark mat.
7. Att gilla stark mat! Här går all eloge till maken, han har tränat mig.
8. Att jag inte har världens bästa pluggdisciplin när jag sitter vid ett bord vid poolen.
9. Att säga Namaste/goodmorning/hello/
goodafternoon/goodevening/goodnight, tusen gånger per dag och gilla det.
10. Att det är bedövande vackert att se Himalaya! De snöklädda topparna, solen på, molnen nedanför. Bedövande vackert..
11. Att man blir väldigt andfådd på 2500 meters höjd. Där var vi igår.
12. Att jag inte är en sån hemmakatt som jag trodde...
Härligt bad i maffigt monsunregn
Yours truly i Nagargot, utsiktsplats över Himalaya.
Vilken härlig resa, ett riktigt lärorikt äventyr, lyllo er!
SvaraRaderaJa, det har varit helt fantastiskt!!! På planet planerade vi hur, och när, vi skulle åka tillbaka : )
Radera