tisdag 1 april 2014

Katten på sorken, dottern på sorken, sorken på dottern, dottern påkatten...

Dottern är en djurvän av högsta klass. Inget djur är för obetydligt att gillas, är hennes motto. Det gäller  alla djur i allmänhet (utan fästingar, myggor, blinningar och löss) och vissa djur i synnerhet. Alla djur ska dessutom räddas. Där in räknas i allra högsta grad skogens alla möss och sorkar. Problemet är att hon har hård konkurrens där av gatans katter, och särskilt då min lilla katta Doris. Doris älskar också sorkar och möss passionerat. Hon kan leka med dem i timmar. Det kan nog dottern också. Idag möttes återigen deras viljor i en kamp om en sork.

Jag och dottern kommer hem från dotterns skola, precis när läxan halas fram ute i solskenet får vi se att Doris beter sig mystiskt, och smyger på något under makens kryddodlingsträlåda. Dottern kikar under, konstaterar "det är en sork", och hämtar en tom pepparkaksburk och vantar. Rutinen är liksom inarbetad i ryggmärgen. Hon har gjort det förut, kan man säga. Well well, dottern ligger på mage med vantar och pepparkaksburk i ena ändan av trälådan, katten ligger och gräver med tassen under samma låda i andra ändan. Ser görkul ut!! Dottern vinner, och håller triumferande fram sötaste lilla tjockissorken i mitt ansikte. Där vill jag inte ha den, utan skickar ner ekipaget till gräsmattan. Katten fattar ingenting, utan fortsätter leta på vår uteplats efter sin sork.
Dotter och sork leker ett tag, sedan smiter sorken in under altanen. Dottern kommer upp, halar återigen fram läxan på bordet. Precis när hon ska börja kommer katten stolt springande - med sorken i munnen!! Släpper ner den i grannen-mitt-emots rabatt. Sorken verkar död. Jag "det är inte din sork, denna är ljusare och smalare". Vill ju liksom inte att dödsorken ska vara samma som dotterns leksork. Dottern "den blinkar", och störtar iväg efter vantar och pepparkaksburk igen. Katten sitter och vaktar. Dottern närmar sig, böjer sig fram, då far sorken upp och iväg med ett språng!! Katten och dottern kastar sig springande efter den, fortfarande i grannen-mitt-emots rabatt. Dottern vinner, och visar triumferande fram pepparkaksburken med en liten pigg tjockissork i. Helt oskadd. Sedan leker de fint, dottern och sorken, hon bygger mysig koja åt den, den kryper in i hennes jackficka, och de har en fin stund på berget. Katten håller sig hela tiden i närheten, trots att dottern ropar "Doris, gå härifrån, du stöööör oss!" Antar att sorkens öde redan är skrivet i kattugglornas stjärnor, men den slapp i alla fall undan en leksugen katta med nyvässade klor : )
Här gosar dottern med sorken, (med vantbeklädda händer, jag är lite skeptisk till sorkar och möss) katten smyger på dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar