Tips i tiden och Valborgstankar

Min finaste mammi har alltsedan 1968 en årlig och fin tradition - majblommor i öronen! - Nejnejnej, stopp nu alla mina blöggläsare, min mamma kör i n t e in de långa vassa nålarna tvärs in i öronen. Ingen fakirgrej alltså. Hon tar bort nålarna och ersätter med små örhängen, vilket gör att majblommorna blir majblommeörhängen. Jättefint! Som barn fick jag o syrran denna tradition på köpet, men som ett mer vuxet exemplar har det varit mer tunnsått med majblommor i mina öron. Dottern däremot vill gärna ta efter sin mormors koncept. Hon älskar att ha majblommeörhängen. Återigen slås jag av det finurliga att dottern anammat saker från sin mormor och morfar som klart och tydligt hoppat över mig. Är det så att vi inte gör som våra föräldrar gör eller intresserar oss för samma saker som de intresserar sig för? Och att generationen efter har en annan inställning? Ni vet, "Sömmerskans barn syr sneda sömmar", eller vad en nu brukar säga.

Visst ser det trevligt ut?!

Imorgon är det visst Valborgsmässoafton. En dag som ändrat skepnad över tid. Som ung tonåring spelade jag trumpet i Göta Lejon i Göteborg, då innebar Valborg att spela längst fram i Cortegen. Trampa runt med orkestern på ändlösa Gebegegator, en lång, kall och seg spelning. Under ett stort antal år lite senare i livet innebar Valborg fest. Inte att sitta i Slottskogen och gräsmattesupa, men ändå en trevlig festardag. Och nu, nu har jag knappt koll på att det är Valborg imorgon!