tisdag 3 mars 2015

Instant love, #blogg100 inlägg 3

Jag är en själsligt uppslukad anhängare av instantkameror. Äger två Polaroider, två Miniportrait Polaroider och en Lomography instant. Den senare är min precious. Ett mirakel. En fantastisk uppfinning. Ur dess innandöme föds visitkortstora instantfoton. Den har tre objektiv att välja mellan och ett antal färgfilter. Plus massa (?) roliga inställningar. Men jag känner inte min Lomo så väl. Jag tror att jag säger en sak till den men så gör den något annat. Det lilla fotot blir inte som jag tänkt mig. Crap. Går ju liksom inte att photoshoppa eller trycka på förbättra. Bara att gilla eller att slänga. Slänga i en fysisk papperskorg alltså. Dessutom har en ju bara begränsat antal foton att ta. Typ 10. Sedan är kassetten slut. Ändå älskar jag min Lomo. Eller kanske just därför. Att det inte är så lätt. Att det inte går att ta Den Perfekta Bilden med den. Mina Miniportrait har jag andra ambitioner för. Speciellt den ena. Ska bli kul. Tanken med dem var ursprungligen att ta passfoton, och det är min tanke också. Fyra olika bilder på ett och samma foto. När det väl funkar kommer jag vara en lycklig Polaroidknäppare!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar