söndag 4 maj 2014

Barchetta in my heart and soul

För första gången i mitt liv har jag fallit pladask i kärlek i en bil. Åhh, den sötaste, finaste, coolaste, ballaste bilen som gudarna skapat. De italienska gudarna dessutom.
Eller hur??!! Visst är den fin?! Fiat Barchetta, låter som honung och musik.
Finns finare varianter iofs, hittade en oerhört fin variant med röd skinnklädsel. Både jag och dottern dreglade över iPaden och tittade o drömde. Jag "tänk dig att glida till skolan i den där du..." 
Dottern "Jag ska köpa den till dig mamma.." Älskade älsklingsbarnet, hon är god som guld då och så, den lilla fina människan.
Mmmm, viiiilll hhhhhaaa..... Mitt stora problem är ju att jag inte kan växla med en manuell växellåda. Dottern löser det också, och lovar att växla för mig. Ja, men då så! Då är väl saken biff, och cabben är min!!! Men nej, så lätt är det inte! Såklart inte!! Vad som hindrar? Det är väl den där tråkiga biten i min kropp och själ som kallas Sunda Förnuftet. Jag vill inte ha mitt Sunda Förnuft, har inte bett om det och skulle troligtvis klara mig betydligt bättre utan. Jag tror människor utan Sunt Förnuft är fria, glada och förlösta individer, som är härliga och spontana. Baksidan med detta ser jag såklart i n t e. Maken är också utrustad med ett Sunt Förnuft i allmänhet, och mot specifika föremål i synnerhet. Och mot en cab Fiat Burchetta i extrasynnerhet. Så vi får se vem som vinner denna battlern, ett Sunt Förnuft eller en Sprallig Själ : ) 

1 kommentar:

  1. Åhh, det är en bil för mig och min dotter med! Jag har alltid sagt att när hon blir 18 ska jag köpa en röd cabbad sportbil! Den behöver absolut inte vara snabb, den ska bara vara snygg... så kan hon och jag glida runt i den, så får man och son åka i den förnuftiga bilen istället...

    SvaraRadera