lördag 3 maj 2014

När alla går analogt...

Analogt verkar vara the shit nu för tiden. "Alla" fotar analogt. Och inte bara fotar, det ska framställas och framkallas efter alla konstens regler. Konstens regler..Kanske ligger sanningen i de två orden. Konstens. Regler. Det blir en konstform, ett sätt att leva. Ungefär som att baka surdegsbröd, eller göra pulled pork. Det ska ta låååång tid. Bort från snabb skräpmatsjunk. Bort från digitala fotovärlden där bilder tas om och om och om igen tills de duger. Och sedan ska de jobbas med i iPhoto, Photoshop eller Aperture. Då kan det vara förlösande skönt att se ett suddigt foto växa fram i fixeringsbadet!
Jag har då tagit all den här analoga fotokultulruren ett steg längre, dragit det en bit till, spetsat till det hela. Jag har rotat fram min gamla, älskade Polaroidkamera och knäpper bilder. Dyrt som tusingen är det, och suddigt som sjuttan kan det bli. Men regeln är; Du slänger a l d r i g ett polaroidfoto. Big no no. Annars är det fritt fram. Och, ps., jag ÄLSKAR min polaroidkamera. Nu ska jag vattentäta den också!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar